Rapport om svensk ull

Så här beskrivs nuläget 2022-2023 i rapporten Gemensam arena för svensk ull, av Annkristin Hult, fd. nationell utvecklare med fokus på hållbarhets- och ullfrågor: 

• Begreppet svensk ull avser ull från fårbesättningar som föds upp och klipps i Sverige. I landet finns ett fyrtiotal olika fårraser.

• De producerar ull som klipps minst en gång per år, en naturlig råvara, en fiber som kan tas tillvara och användas på många olika sätt.

• Samtidigt som en hel del ull (ca 50 %) av ullen som produceras i Sverige inte vidareförädlas, importeras ull från olika delar av världen.

• Vi ser ett utvecklat intresse och ökad efterfrågan på ull i landet.

• Spårbarhet och transparens har blivit en allt viktigare del i bland annat modeföretagens arbete mot en mer cirkulär omställning. Här kan dras paralleller med produktion av livsmedel – vi vill veta vad vi äter, varifrån varan kommer och hur den är odlad eller producerad.

• Ett flertal initiativ drivs nu för att ta tillvara en större del av ullen som produceras i landet.

• Det visar sig dock, att vi inte längre har hela  produktionskedjan till hands för att processa större mängder av ull.

• Syftet med de olika projekten är att stärka och utveckla infrastrukturen runt insamling och förädling av den ull som finns i landet till en mer storskalig industri.

• Vi behöver säkra en framtida produktion och tillvaratagande av en fiber som har ett allt högre värde inom bland annat den svenska mode-, inrednings- och ”outdoor industrin”.

• Ett flertal svenska företag samlar in svensk ull och har inarbetade kontakter med företag som processar vidare utomlands, till exempel tvätt, spinning och vävning, ofta i större skala och med andra maskiner än vad den svenska marknaden kan erbjuda. I en allt mer osäker värld, med ökade transportkostnader och andra utmaningar, ökar intresset nu för att ”ta hem” sin produktion till Europa.
  

Varför svensk ull?

Ett unikt material

• Med det stora utbud av fårraser vi har i landet, alla med olika typer av ull, finns möjlighet att producera en mängd olika produkter.

• All ull ska inte bli till garn, men all ull går att använda för rätt användningsområde.
  

• Den största mängden ull finns från köttfårsraser, som ofta har en homogen kvalitet och färg som är intressant för bland annat industriell garnframställning och tillverkning av till exempel nålfilt.

• De svenska lantraserna har bibehållit sin diversifierade karaktär tack vare ett medvetet arbete inom de respektive rasföreningarna. Den typen av ull är mest intressant inom hantverksområdet och betraktas ofta ur ett  kulturarvsperspektiv.

Djurskyddslagstiftning

• Svensk ull kommer från får som skyddas av en sträng lagstiftning när det gäller djurhållning och djurvälfärd. Myndigheterna utför kontroller för att se att djuren mår bra och vistas utomhus.

• Sverige har även mycket låg antibiotikaanvändning inom fårnäringen och djuren betar på naturliga betesmarker som inte gödslas och djuren måste klippas minst en gång per år.

• Djurskyddet innefattar också fårens stallmiljö, transporter, märkning och hälsa och hör till de strängaste i världen. Den som köper svensk ull vet att fåren har det bra.

Biologisk mångfald

• Fåren betar och håller landskapet öppet. När ängarna inte växer igen har örter och andra vilda växter möjlighet att leva vidare. De skulle annars kvävas av sly och större buskar som tar ljus och näring från markerna.

• Naturbetesmarkerna har minskat katastrofalt under de senaste decennierna. Bevarandet av dem är viktig för mångfalden i naturen.

Levande landsbygd och vital ullhantering

• Sverige hade år 2021 ca 500 000 får, fördelat på många små besättningar. Fåren ger skinn, kött och ull.

• Ullens värde ökar sakta, vilket medför att fler fårägare tar hand om sin ull och kan få ytterligare en inkomstkälla till företaget.

• Förutom ullproducenter behövs fler klippare, insamlingsstationer och ulltvätterier. Detta kan skapa fler företag som ger ytterligare fart åt den svenska landsbygden.

Ett hållbart material

• Ull är på många sätt en mirakelfiber som hållit oss varma i hundratals år.

• Ett ylleplagg håller kroppen i behaglig temperatur i både värme och kyla.

• Fibern produceras oupphörligt på fåren, som enligt lag måste klippas regelbundet.

• Ull är en cirkulär fiber, som kan återgå till naturen och komposteras utan att ge stora avtryck på natur och miljö.

• Ull är en av de naturfibrer som med rätt hantering kan möjliggöra omställning till en mer hållbar och cirkulär textilindustri utan att ge stora avtryck på natur och miljö.

• Slitstarka produkter med lång livslängd bidrar till att minska konsumtionen av textilier, en av vår tids största miljöutmaningar.

Läs hela rapporten

• Hela rapporten finns här (pdf): Gemensam arena för svensk ull

Samverkan för svensk ull

Rapportens slutsats var att det behövs en arena för samverkan om svensk ull. I mars 2023 bildades den.

Arena svensk ull samlar aktörer inom alla olika delar av hela produktionskedjan och verksamhetsområden för svensk ull

• Fårägare (Primärproduktion)
• Ullstationer och förmedling
• Industriell verksamhet
• Verksamhet inom hantverk och slöjd
• Forskning, innovation
• Opinionsbildning och marknadsföring

Arenan ska medverka till utbyte av erfarenheter och samordning av utvecklingsinsatser mellan olika regionala och nationella ullprojekt. 

Mer om arenan och andra aktörer inom svensk ull på Länkar & tips